{"id":211776,"date":"2024-03-15T18:41:27","date_gmt":"2024-03-15T17:41:27","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturista.se\/test\/?p=211776"},"modified":"2026-08-20T20:35:14","modified_gmt":"2026-08-20T18:35:14","slug":"marie-kroyer-pa-waldemarsudde","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturista.se\/test\/marie-kroyer-pa-waldemarsudde\/","title":{"rendered":"Marie Kr\u00f8yer p\u00e5 Waldemarsudde"},"content":{"rendered":"

Marie Kr\u00f8yer (1867\u20131940) har l\u00e4nge hamnat i skuggan av m\u00e4nnen i sitt liv, Skagenm\u00e5laren P.S. Kr\u00f8yer och tons\u00e4ttaren Hugo Alfv\u00e9n. Hennes liv har skildrats i romaner, pj\u00e4ser och filmer, medan hennes eget konstn\u00e4rskap f\u00e5tt betydligt mindre uppm\u00e4rksamhet. Och nog \u00e4r hon v\u00e4rd att minnas ocks\u00e5 f\u00f6r sin egen konstn\u00e4rliga g\u00e4rning.<\/p>\n

\"\"
Till v\u00e4nster: Sj\u00e4lvportr\u00e4tt. Till h\u00f6ger: Pojke med r\u00f6da \u00f6ron.<\/figcaption><\/figure>\n

Hon studerade konst b\u00e5de i Danmark och i Paris, d\u00e4r hon tr\u00e4ffade Peder Severin Kr\u00f8yer, som hon senare gifte sig med. De bosatte sig i Skagen och blev en del av konstn\u00e4rskolonin Skagenm\u00e5larna.<\/p>\n

Marie Kr\u00f8yer (1867\u20131940) har l\u00e4nge hamnat i skuggan av m\u00e4nnen i sitt liv, Skagenm\u00e5laren P.S. Kr\u00f8yer och tons\u00e4ttaren Hugo Alfv\u00e9n. Hennes liv har skildrats i romaner, pj\u00e4ser och filmer, medan hennes eget konstn\u00e4rskap f\u00e5tt betydligt mindre uppm\u00e4rksamhet. Och nog \u00e4r hon v\u00e4rd att minnas ocks\u00e5 f\u00f6r sin egen konstn\u00e4rliga g\u00e4rning.<\/p>\n

\"\"
Foto v\u00e4nster: Waldemarsudde. Foto h\u00f6ger: Elias Gammelg\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n

Kring sekelskiftet 1900 slutade Marie i stort sett att m\u00e5la. F\u00f6r m\u00e5nga kvinnliga konstn\u00e4rer vid den h\u00e4r tiden var det sv\u00e5rt att f\u00f6rena ett eget konstn\u00e4rskap med \u00e4ktenskap och familjeliv. I Maries fall tycks det samtidigt ha funnits ett eget v\u00e4xande intresse f\u00f6r formgivning och inredning. Hon inredde hemmen b\u00e5de i Skagen, den p\u00e5kostade villan i K\u00f6penhamn och senare i T\u00e4llberg med egendesignade m\u00f6bler och textilier.<\/p>\n

\"\"
V\u00e4nster: Modellstudie. H\u00f6ger: M\u00f6bel designad av Marie till hemmet i T\u00e4llberg.<\/figcaption><\/figure>\n

Man skulle ha kunnat tro att Marie och Karin Larsson k\u00e4nde varandra och umgicks. Karin gjorde ju samma val, men trots att man forskat i detta verkar det inte s\u00e5.<\/p>\n

Under studietiden i Paris fick Marie, till skillnad fr\u00e5n i Danmark g\u00f6ra modellstudier av nakna m\u00e4n. Detta ans\u00e5gs vara mycket opassande s\u00e5 m\u00e4nnen i Danmark fick skyla sina \u00e4dlare kroppsdelar och visst kan man se att Marie k\u00e4nde en viss f\u00f6rl\u00e4genhet av att m\u00e5la helt nakna m\u00e4n.<\/p>\n

\"\"
Dubbelportr\u00e4tt av makarna Peder Severin och Marie Kr\u00f8yer.<\/figcaption><\/figure>\n

N\u00e5gra av verken ber\u00f6r mig s\u00e4rskilt, Pojke med r\u00f6da \u00f6ron. En m\u00e5lning som hittades p\u00e5 vinden i T\u00e4llberg tillsammans med ett 60-tal hittills ok\u00e4nda verk. S\u00e5 stark, allvarsam och modig han ser ut och med solen som lyser genom \u00f6ronen som f\u00e5r blodet att f\u00e4rga dem r\u00f6da.<\/p>\n

\u00c4ven dubbelportr\u00e4ttet av Peder Severin och Marie d\u00e4r de tillsammans m\u00e5lat av varandra i samma tavla \u00e4r v\u00e4ldigt fint. D\u00e4r ser man Peder Severins mera exakta m\u00e5leri kanske lite traditionella m\u00e5leri i fin konstrast med Maries lite mera svepande och skissartade och moderna. Men notera att m\u00e5lningen endast \u00e4r signerad av P.S Kr\u00f8yer.<\/p>\n

En m\u00e5lning sticker ut, den \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n de andra och som \u00e4r sl\u00e5ende vacker, n\u00e4stan lite f\u00f6r \u201dgullig\u201d \u00e4r portr\u00e4ttet av Marie som ung och ogift. Den m\u00e5lades av v\u00e4ninnan Bertha Wegmann som i likhet med maken senare kommer att portr\u00e4ttera Marie som en vacker, men kanske inte stark och kreativ.<\/p>\n

\"\"
V\u00e4nster: Portr\u00e4tt Marie Triepcke av Bertha Wegmann. H\u00f6ger: Gul glaskanna med stickling.<\/figcaption><\/figure>\n

Sedan har vi sj\u00e4lvportr\u00e4ttet, det enda hon m\u00e5lade faktiskt.<\/p>\n

Med ena ansiktshalvan i skugga, i en d\u00e4mpad f\u00e4rgskala och d\u00e4r blicken l\u00e4tt dr\u00f6mmande verkar se rakt igenom betraktaren.
\nKanske \u00e4r det s\u00e5 vi ska komma ih\u00e5g henne?<\/p>\n

Utst\u00e4llningen p\u00e5g\u00e5r till 25\/8 2024<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Marie Kr\u00f8yer (1867\u20131940) har l\u00e4nge hamnat i skuggan av m\u00e4nnen i sitt liv, Skagenm\u00e5laren P.S. Kr\u00f8yer och tons\u00e4ttaren Hugo Alfv\u00e9n. Hennes liv har skildrats i romaner, pj\u00e4ser och filmer, medan hennes eget konstn\u00e4rskap f\u00e5tt betydligt mindre uppm\u00e4rksamhet. Och nog \u00e4r hon v\u00e4rd att minnas ocks\u00e5 f\u00f6r sin egen konstn\u00e4rliga g\u00e4rning. Till v\u00e4nster: Sj\u00e4lvportr\u00e4tt. Till h\u00f6ger: […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[19],"tags":[],"class_list":["post-211776","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-museer-utstallningar"],"acf":[],"jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturista.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/211776","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturista.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturista.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturista.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturista.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=211776"}],"version-history":[{"count":27,"href":"https:\/\/kulturista.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/211776\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":211834,"href":"https:\/\/kulturista.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/211776\/revisions\/211834"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturista.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=211776"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturista.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=211776"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturista.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=211776"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}