{"id":210002,"date":"2021-02-13T18:04:13","date_gmt":"2021-02-13T17:04:13","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturista.se\/test\/?p=210002"},"modified":"2025-12-03T13:05:55","modified_gmt":"2025-12-03T12:05:55","slug":"axel-torneman-pa-thielska-galleriet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturista.se\/test\/axel-torneman-pa-thielska-galleriet\/","title":{"rendered":"Axel T\u00f6rneman p\u00e5 Thielska Galleriet"},"content":{"rendered":"

Thielska Galleriet visar utst\u00e4llningen\u00a0 Axel T\u00f6rneman, Bohemliv och Modernitet 6 februari – 6 juni-2021<\/p>\n

Axel T\u00f6rneman \u00e4r f\u00f6r de flesta en ganska ok\u00e4nd konstn\u00e4r trots att m\u00e5nga av hans verk har setts av otaliga d\u00e5 han fick m\u00e5nga offentliga uppdrag. Han har bland annat gjort utsmyckningen i Bl\u00e5 rummet i Stockholms Stadshus och fresker i Riksdagen.<\/p>\n

T\u00f6rneman f\u00f6ddes 1880 i Persberg i V\u00e4rmland och som s\u00e5 m\u00e5nga konstn\u00e4rer p\u00e5 den tiden reste han runt i Europa och studerade f\u00f6r att s\u00e5 sm\u00e5ningom hamna i Paris d\u00e4r han p\u00e5b\u00f6rjade m\u00e5lningen Nattcaf\u00e9et som kom att bli hans stora genombrott i Sverige.<\/p>\n

Han f\u00e4rdigst\u00e4llde den Nattcaf\u00e9et hemma i Persberg dit han \u00e5terv\u00e4nde 1907. M\u00e5lningen fr\u00e5n Caf\u00e9 du Rat Mort i Paris visades p\u00e5 en utst\u00e4llning d\u00e4r Ernest Thiel fick syn p\u00e5 den och k\u00f6pte den.
\nT\u00f6rneman flyttade senare till Stockholm, till Djurg\u00e5rden n\u00e4rmare best\u00e4mt och blev d\u00e4r bekant med Prins Eugen som k\u00e4nde Ragnar \u00d6stberg, som ritade Stockholms Stadshus. Kontakter var viktiga d\u00e5 som nu.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Foto: Thielska Galleriet<\/em><\/p>\n

Internationellt hade Axel dock redan slagit igenom. P\u00e5 H\u00f6stsalongen i Paris 1905 visades m\u00e5lningarna fr\u00e5n Bretagne, De blev en stor succ\u00e9. Till Bretagne reste han n\u00e4mligen varje sommar under \u00e5ren han bodde i Paris och m\u00e5lade d\u00e4r m\u00e4nniskor slitna av h\u00e5rt arbete ikl\u00e4dda traditionella dr\u00e4kter. H\u00e4r experimenterade han ocks\u00e5 med f\u00e4rgskalor. Personligen tycker jag mer om den m\u00f6rka, men T\u00f6rneman sj\u00e4lv f\u00f6redrog nog den ljusare.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Foto: Thielska Galleriet<\/em><\/p>\n

Jag tycker dock att hans kvinnoportr\u00e4tt imponerar mest. De \u00e4r stillsamma men \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 kraftfulla. Hans absoluta f\u00e4rggeh\u00f6r och ansiktsuttrycken som d\u00f6ljer att d\u00e4r bakom finns s\u00e5 mycket. Jag undrar vad Signe satt och t\u00e4nkte p\u00e5?
\nHon som var en kvinnosakskvinna, f\u00f6rel\u00e4sare och ordf\u00f6rande i Fredrika-Bremer-F\u00f6rbundets Stockholmskrets. Tillika v\u00e4n till Ellen Key.
\nJag funderar ocks\u00e5 lite p\u00e5 hur det kommer sig att samtliga \u00e4r v\u00e4nda \u00e5t v\u00e4nster i bild? F\u00f6ll ljuset s\u00e5 i atelj\u00e9n? Eller fanns det n\u00e5gon annan anledning?<\/p>\n

Portr\u00e4tten nedan:
\nV\u00e4nster: Signe Henschen, dotter till Ernest Thiel
\nMitten: Hustrun Gudrun och sonen Algot
\nH\u00f6ger: Carin \u00d6stberg, Ragnars fru och Ernest Thiels dotter.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Foto: Thielska Galleriet<\/em><\/p>\n

Thielska Galleriet visar utst\u00e4llningen Bohemliv och Modernitet av Axel T\u00f6rneman 6 februari -6 juni 2021<\/p>\n

Thielska Galleriet<\/strong><\/em><\/a>
\nSj\u00f6tullsbacken 8
\nSE-115 25 Stockholm
\nTelefon: +46 (0)8 662 58 84
\nE-post: info@thielskagalleriet.se<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Thielska Galleriet visar utst\u00e4llningen\u00a0 Axel T\u00f6rneman, Bohemliv och Modernitet 6 februari – 6 juni-2021 Axel T\u00f6rneman \u00e4r f\u00f6r de flesta en ganska ok\u00e4nd konstn\u00e4r trots att m\u00e5nga av hans verk har setts av otaliga d\u00e5 han fick m\u00e5nga offentliga uppdrag. Han har bland annat gjort utsmyckningen i Bl\u00e5 rummet i Stockholms Stadshus och fresker i […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[19],"tags":[],"class_list":["post-210002","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-museer-utstallningar"],"acf":[],"jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturista.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/210002","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturista.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturista.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturista.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturista.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=210002"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/kulturista.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/210002\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":210064,"href":"https:\/\/kulturista.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/210002\/revisions\/210064"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturista.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=210002"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturista.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=210002"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturista.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=210002"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}