kulturista | Kulturblogg

Svindersvik – ett sommarnöje

Lyft på startsidan, Utflyktsmål & Upplevelser

Bakom ett ganska oansenligt yttre döljer sig ett av Sveriges bäst bevarade sommarnöjen från 1700-talet. På Svindersvik väntar rokoko, kinesiska tapeter och en oväntat storslagen festsal.

En osedvanligt varm augustidag besökte jag Svindersvik och gick på en fantastiskt visning av det vackra sommarnöjet som fått sitt namn av viken den ligger vid och som ligger mellan Kvarnholmen och Sickla.

Svindersvik är ett så kallat sommarnöje, för litet för att kallas slott eller herrgård, men en exklusiv föregångare till grosshandlarvillorna som började byggas på 1800-talet.

Foto: Mats Landin Nordiska museet

Inte kunde man ana att den industriliknande byggnaden skulle innehålla en magnifik festsal med fem meter i takhöjd.

Det var den förmögne bruksägaren Claes Grill som lät bygga Svindersvik i början av 1740-talet, han var en av dåtidens mest inflytelserika och förmögna finansmän och han lät kändisarkitekten Carl Hårleman rita huset i fransk rokoko. Hårleman ritade bland annat Svartsjö slott på Ekerö och slutförde arbetena på Stockholms slott. Fint skulle det vara. Endast det bästa var gott nog åt Grill.

Foto: Peter Segemark, Nordiska museet

Som i husets största sällskapsrum där väggarna är klädda med handmålade kinesiska rispapperstapeter med blomster- och fågelmotiv. Tapeterna specialbeställdes från Kina som under den här tiden på 1700-talet var omåttligt populärt och den stora inredningstrenden var allt annat än ”ljust och fräscht”. Istället lät man inreda med kinesisk stil, eller i alla fall hur man trodde att det såg ut i Kina. Och eftersom herr Grill dessutom var delägare i Ostindiska Kompaniet lät man inte spara på krutet. I sovrummet till exempel står en vacker kinesisk byrå som skulle få vilken antikvitetsintresserad som helt att bli salig, men den dög tydligen endast till att förvara äpplen i hos familjen Grill.

1780 såldes dock huset då herr Grill kommit lite på obestånd ekonomiskt. Under en period ägdes huset av Catharina Charlotta Ribbing. Hon var kompis med Gustav III och gillade att festa, många var hennes bjudningar på Svindesrvik och hon lät också bygga en  paviljong med ett ganska oansenligt yttre. I alla fall om man tänker nutid. Då på den tiden signalerade tegel lyx och flärd, först under 1800-talet kom tegel att förknippas med industialismen.

Foto: Kulturista

Eller vad säger ni? Inte kunde man ana att den industriliknande byggnaden skulle innehålla en magnifik festsal? Innanför dörrarna öppnar sig nämligen denna storslagna festsal med en takhöjd på fem meter. Salen har fint välbevarad väggdekor från 1700-talets slut, en makalös ljuskrona och kanske Sveriges högsta kakelugn.
Jag kan nästan höra musiken och se damerna i sina krinoliner dansande menuett.

Foto: Peter Segemark, Nordiska museet.

Flera ägarbyten senare köpte sidenfabrikör K A Almgren Svindersvik 1863. KA Almgrens sidenväveri finns för övrigt fortfarande kvar både som väveri och museum, också det väl värt ett besök.
1949 överläts Svindersvik till Nordiska museet och sedan dess har tiden stått stilla här.  Det är också en av anledningarna till att huset fortfarande är så välbevarat och har fått behålla sin i 1700-talsprägel.

Om du besöker Svindersvik och vill gå en guidad visning är det bäst att förboka biljett.
Visningar sker lördagar och söndagar 27 maj–3 september kl. 12.00, 13.00, 14.00 och 15.00.
Läs mer här

Foto: Vänster Svindersviks brygghus, höger Kulturista

På Svindersvik finns också en vacker äppelträdgård och intill ligger det trevliga cafét Svindersviks brygghus. Där kan man sitta såväl inomhus som invid vattnet och njuta av både fika, mat och dryck.